Ett riktigt eftersök för en nybörjare...              

Lördagen den 24 september ringde en jaktledare från byns älgjaktslag och undrade om Wilbur ville gå ett eftersök. Javisst, då får vi ju se hur Wilbur arbetar när det verkligen gäller. Han har klarat anlag och 2 prov på raken så det passade utmärkt att pröva på riktigt. Vi gjorde oss i ordning och åkte iväg. Jägarna stod och väntade och nu så här i efterhand kan man väl säga att vi hade lite för bråttom i början men Wilbur tog sig an spåret direkt, han var spårnoga och klarade vinklarna som älgen gjort. När vi kom fram till en bäck, ganska bred men inte så djup så visste han inte hur han skulle göra men över skulle han. Tillslut tog jag av stövlarna, kastade över dom och bar över Wilbur. Kallt var det och gegga upp till knäna och vatten upp till låren men vad gör man inte för ”Wille”. Han var ivrig igen och hittade spåret direkt. Efter 1 timmes gång så kom vi till en bäck igen men den var djupare, hur skulle vi ta oss över? Jag sa till Anders (jägaren) – Det här går inte, jag ger upp. Anders gick en bit upp efter bäcken och skulle se om vi kunde ta oss över på något annat ställe och tillslut kom han tillbaka och då var han på andra sidan. Wilbur bara slängde sig i bäcken och simmade över – fort var det gjort. Anders fick ta tag i honom på andra sidan för det fanns inget han kunde hoppa upp på och det var lite strömt också. Jag fick leta ett annat ställe att gå över på. Efter det så var jag nära att ge upp men Wilbur verkade inte bli trött så jag måste ju hänga med. Jag visste inte var vi var heller men tänkte att direkt vi kommer på en väg så bryter vi. Efter 2 1/5 timmes "sökande" small skottet. 
                                                                                                                          

                                                                                                                                                                              En älgko föll tack vare Wilburs framstötning. Wilbur fick spåra fram till älgen och ni ska veta att det var två som var stolta. Jägarna som stod där fick nog omvärdera taxens spårsinne. Dom skröt på Wilbur och tyckte han hade gjort ett mycket bra jobb. Vi har aldrig tidigare varit ute på älgjakt men det här var skoj och roligt att Wilbur fick "lön för mödan", det här kommer vi att göra om.